16.10.2017

5 saker studenter behöver i digitala kurser

Vad studenter behöver i digitala kurser för att det skall ske ett sant och djupt lärande.

Text: Maria Forss, Arcada University of Applied Sciences, Finland, Department of Health and Welfare, [maria.forss (at) arcada.fi]
Bild: Mikko Vähäniitty, Medianiitty

Med den här bloggtexten vill jag ta start i vad studenter behöver i digitala kurser för att det skall ske ett sant och djupt lärande. Texten är skapad som en del för det nationella eAMK projektet vilket syftar till att enhetliggöra och förbättra kvaliteten på det digitala kursutbudet i den finländska yrkeshögskolans verksamheter.

Genom att fråga studenter om feedback av digitala kurser och genom att kartlägga andra pedagogers erfarenheter  presenterar jag här 5 punkter som både studenter och erfarna digitala pedagoger återkommer till För då studenters lärande placeras i centrum skapas djupt lärande (Hanewicz, C et al. 2017). Dessa 5 punkter skall uppfattas som framgångsfaktorer för ett lyckat digitalt lärande samtidigt som de på inget sätt är fullständigt uttömmande eller helt omfattande.

1. Studenter behöver en klar struktur för hela kursen

Studenter behöver en klar struktur för hur kursen som helhet skall se ut. Det finns inte en möjlighet att arbeta sig fram med kursen samtidigt som den genomförs. En karta för hur kursens delmoment är kopplade till varandra underlättar lärandet och gör det rättvist. Det tar i regel väldigt kort stund för en student att bilda sig en åsikt om en online kurs är bra eller inte och vanligen lika länge för en skicklig online pedagog att urskilja hur studenterna kommer att klara kursen (Ramesh, A. et al. 2014). Det är orsak att påpeka att i denna första del ingår reflektioner kring vilket pedagogiskt förhållningssätt som skall vara dominant. Även om det inte alltid är nödvändigt för studenterna att ta del av pedagogiska perspektiv är det viktigt att lärare som ingår i kursen har en samständig pedagogisk uppfattning. Dessa perspektiv kan vara PBL (problem based learning), Project based learning, Inquiry based learning, eller något annat (Dole, S. 2017). 

I strukturen ingår en beskrivning av kompetenser kursen bidrar till eller bygger upp. Lärande resultaten är skrivna på ett sätt som gör att studenter förstår dem och examinations uppgifter är klart uttalade. Vad behöver man göra för att klara sig bra i denna kurs?

2. Studenter behöver intressant och relevant kursinnehåll

Kurser som bygger på eller bidrar till pågående samhällsutveckling är att föredra. Studenter vill inte studera i isolerade miljöer utan vill gärna med sina studier visa på sina kunskaper och delta i samhällsutvecklingen. Moment som hanterar studenter som aktiva samhällsaktörer redan under studietiden bidrar till ett hållbart och ekologiskt utbildnings- och utvecklings-mönster (Outlaw, V. 2017). Det finns en risk för att ungdomar idag fjärmar sig från beslutsfattning och samhällsdebatter något som ett välformulerat curriculum kan motverka. Frågan blir här vem i samhället kan samarbeta i denna kurs och hur kan kursens resultat nå ut i samhället?

3. Studenter behöver uppleva gemenskap i kurserna

Den konstruktivistiska pedagogiska synen tillsammans med den sociokulturella pedagogiska synen betonar lärandet som en social aktivitet (van Oostveen, R. et al. 2016). Studenter betonar vikten av att bli sedd och uppmärksammad i kurser i sin feedback. Ingen vill ägna mycket tid fören kurs utan att ansträngningarna uppskattas och uppmärksammas. Detta kan i den digitala miljön lösas på flera olika sätt (diskussioner, chatt, virtuella möten, spel, peer-review, osv...) men budskapet består. Det är viktigt att få göra kursen tillsammans för att man skall lära sig på bästa sätt. Här blir det även viktigt att guida och hjälpa till att skapa ett gott och positivt klimat i vilken alla känner sig inbjudna. Det betyder att vikten av lärarens närvaro genom hela kursen inte kan understrykas tillräckligt. 

4. Studenters tänkande behöver utmanas  

För att utvecklas behöver man ifrågasättas och utmanas. Samtidigt uttrycker studenterna att de inte uppskattar ”kaos”. Detta blir en pedagogisk paradox som lärare med hjälp av struktur och närvaro kan bemöta. Studenter får gärna prova fram olika lösningar för att nå sitt lärande resultat och flera olika lösningar kan vara på många sätt berikande. Uppgifter som skapas i digitala miljöer får gärna vara komplexa och möjliggöra dynamiska och olika lösningar. Om målet är att hos studenter bygga kritiskt tänkande och ett hållbart självstyrt lärande som sträcker sig utanför kurser blir komplexitet att föredra framom förenklingar.

5. Studenter behöver se att en digital kurs är i ständig utveckling

På samma sätt som alla andra kurser behöver digitala kurser ständigt utvecklas. Det betyder att studenters feedback är viktig och att studenter behöver få ta del av tidigare feedback för att uppfatta vilka förbättringar kursen genomgått (Eng, T. et al. 2015). Att delge tidigare feedback med nya studenter ökar trovärdigheten för en kurs samtidigt som det placerar studenten i en central position för utvecklingen. Feedback samlas in digitalt och inte enbart då kursen helt avslutas. Feedback får gärna samlas in genomgående med hjälp av Q&A diskussionstrådar eller andra lösningar som möjliggör en kontinuerlig diskussion om kvaliteten på kursen.

Referenser:

Dole, S., Bloom, L., & Doss, K. K. (2017). Engaged Learning: Impact of PBL and PjBL with Elementary and Middle Grade Students. Interdisciplinary Journal of Problem-Based Learning, 11(2), 9.

Eng, T. H., Ibrahim, A. F., & Shamsuddin, N. E. (2015). Students’ Perception: Student Feedback Online (SuFO) in Higher Education. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 167, 109-116.

Hanewicz, C., Platt, A., & Arendt, A. (2017). Creating a learner-centered teaching environment using student choice in assignments. Distance Education, 1-15.

Outlaw, V., Rice, M. L., & Wright, V. H. (2017). Building Quality Online Courses: Online Course Development Partnership and Model. In Handbook of Research on Building, Growing, and Sustaining Quality E-Learning Programs (pp. 301-323). IGI Global.

Ramesh, A., Goldwasser, D., Huang, B., Daume III, H., & Getoor, L. (2014, June). Learning latent engagement patterns of students in online courses. In Twenty-Eighth AAAI Conference on Artificial Intelligence.

van Oostveen, R., Childs, E., Clarkson, J., & Flynn, K. (2016). Becoming Close with Others Online: Distributed Community Building in Online PBL Courses. College Quarterly, 19(1), n1.

Jaa

Takaisin